Avundsjuk

Jag har aldrig läst en bok av Bodil Malmsten (http://www.finistere.se/) kommer förmodligen aldrig att göra det heller. Trots det är jag avundsjuk på henne, i bland bara slentrianmässigt men ofta tenderar avunsjukan till att vara både äkta och smärtsam att bära. Det inte hennes röda hår eller det faktum att hon bor i finistere (vill absolut inte bo i finistere)utan det är snarare hennes kändisskap och vad hon åstadkommit som inger en känsla av uppgivenhet hos mig.

Det kommer aldrig någonsin stå om mig i historieböckerna, varför skulle jag ta upp plats där? Måste vara ärlig emot mig själv och min omgivning i kolumnen för vad jag presterat under mina 29 år står det med stora bokstäver noll. Enligt all tillgänglig fakta och statistik är jag en vanlig, grå och fruktansvärt trist mäninska. Jag avskyr ordet vanlig, mitt liv har varit en enda lång strävan efter att inte bli en av de vanliga. Ändock befinner jag mig här idag, vanligare än någonsin, vad vill jag då? Svaret är att jag inte vet men förmodligen är rädslan för att misslyckas och att vara vanlig större än viljan att lyckas och vara ovanlig.

Min skuld till min döda mor tycks förbli obetald, skulden består i att göra avtryck att driva samhällskroppen framåt. Men alla bidrar till det säger ni, skitsnack säger jag, endast ett fåtal utvalda får det priviligiet. All tid som tillbringas utanför denna celebra skara är bortkastad sådan. Min jakt efter min rättmätiga plats i fältet pågår oförtrutet, men orken, viljan och intellektet håller sakta på att förtvina. Mitt självförtroende är dränerat på näring och dess blomstringstid tycks vara långt borta. Med en total oförmåga att sälja mig själv som mest utmärkande personlighetsdrag känns framgångssagan omöjlig att författa. Min ålder, mitt kön, mina intressen inget tycks vara i samklang med samtiden.

En dag är allt jag begär, en dag i rampljuset där min ord betyder något där uppmärksamheten är odelad och koncentrerade enbart på mig. En vacker och solig dag då mitt ego får löpa amok. En dag då kändiskap är något vacker som även jag kan koketera med. Så Bodil ska vi byta plats? Bara för en dag det är allt jag begär.