Jag en gatekeeper

Egentligen hade jag tänkt babblat lite om 70-talister v.s 80 - talister med utgångspunkt i från en postning på Twitter som jag gjorde i går som löd: "vi 70-talister är så upptagna av att försvara vår rätt att vara evigt unga att vi missat att 80-talsusterna sedan länge blivit mentalt äldre"
Tanken var att fylla på lite med att 80-talister liknar 50-talister och att det är rotade i det kommersiella samhället på annat sätt än 70 - talister, ja och lite annat dravel. Trist att skriva ännu en tråkigare att läsa, när jag tidigare i kväll var ute och vårdade slog mig tanken att det nog mest handlar om huruvida jag på väg att bli en gatekeeper eller inte och om så är fallet är jag en dålig gatekeeper. Mycket tyder på att svaret är ett tveklöst jag på båda dessa frågor. Det fanns en tid då gatekeeper syndromet (känner du inte till det googla) var något som störde mig idag har jag accepterat det som en naturlig del av det social spelet och det vi kallar livet. Naturligtvis måste jag inte bara förhålla mig till tio år yngre begåvningar jag måste se till att hålla dem på ett behörigt avstånd bakom mig. Eftersom jag saknar en åtråvärd position blir det lite knivigare och om ni dessutom betänker att "snäll" är ett epitet som klistrats på mig i tid och otid så förstår ni magnituden av det dilemma jag dagligen brottas med. I går stötte jag på den här texten av den ofta eminente Anders Mildner. Håller med honom men väljer att stanna vid funderingen på varför vi som dyrkade agrogrejen lät det stanna och dö ut i textform. för det kanske är det som är problemet att vi som de hämmade mjukusdjur vi är lät det stanna i textform och aldrig tog med det ut i den verbala verkligheten. För det finns om vi skalar bor det värsta ytterligheterna en kraft i den krönikekultur som omnämns i Mildners text som jag tror hade passat bra i en verbal mer alldaglig kontext. Kanske är det oxå en liten USP som vi säger på "säljarskolan" som går att använda emot "curlinggeneration". Frågan är väl om det är för sent att genomgå denna metamorfos eller inte, jag kostar på mig att vara lite svengelsk "time will tell".