Att en stor del av nöjesjournalistiken bygger på att läsare vill veta vad den häftiga frilansjournalisten och tillika utelivsprofilen gör är en gammal sanning. Såldes behöver skribenten bara berätta vad hon/han och deras vänner gillar just nu, gör just nu etc. Vi får då en personlig journalistik, gott så men frågan är varför ingen verkar våga ta steget fullt ut? Fortfarande envisas de flesta med att använda ordet alla. Meningar som "alla lyssnare på" "alla gillar", det som för att ge bäring och trovärdighet åt sina artiklar, tyvärr resulterar detta endast i ett hån gentemot läsarens intelligens. Av någon underlig anledning existerar även detta fenomen i bloggosfären, vilket blir ytterst märkligt då bloggar bygger på att de ska vara just personliga. Till bloggarnas försvar skall det sägas att en majoritet upfyller personlighetskravet, även om blöjor är ett vanligare tema än Riche. Min personliga förhoppning är att skribenter under 2007 tar steget fullt ut och skriver alla sina artiklar som dagböcker. Vi får då en ärligare och förmodligen även en bättre journalistik.
En artikel (snarare ett reportage) där jag inte kunde finna ordet alla vara Björn af Kleens utmärkta text "Reformatörerna i blått" i senaste numret av Arena. Texten tittar lite närmare på omvärldsanalytikern mer än så tänker jag inte återge utan tycker i stället att alla ska läsa texten själva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vad tycker du om min "nöjesjournalistik" då?
Jag har precis börjat skriva och har inte riktigt hittat mig själv i formen...
Har bara läst en text av dig i unt, den om uppsalas uteliv. En kröninka jag (har nu handen på mitt hjärta) gillade väldigt mycket. Förutom att den berättade att inte mycket har hänt i stadens uteliv sedan jag flyttade gav du med hjälp av de goda insikter du har i ämnet konstruktiv kritik. Dessutom kan jag inte komma i håg att du använde ordet alla. Kröninkan var bättre än motsvarigheterna i stockholmsblaskorna samma dag. Så jag tror du har en hel del fundament som är väldigt bra att bygga upp din egen form kring.
åh tack för kritiken! jag har som sagt bara skrivit två och är totalt uppmärksamhetstörstande ifråga om konstruktiv kritik eftersom jag inte skrivit för tidningar och i krönikörsform tidigare. Känns kul att få chansen att skriva och bygga upp kunskapen kring krönikeformen - hell vad många dåliga krönikörer det finns. Värst är ju faktiskt alla som får bli nöjes-kultur krönikörer för att de råkar vara en person i svängen även fast de besitter någon som helst förmåga att uttrycka sig. KRÄK! *livrädd för att framstå som en sådan...*
Min favorit är ändå DN:s "nästan alla pratar om ..."
Skicka en kommentar