tisdag, februari 27, 2007

värdet av det enkla i tillvaron



I ett med perspektiv på det mindre genomtänkt ögonblick slog jag förra veckan på stora trumman och utlovade två texter om manligheten av idag på den här bloggen. Min självinsikt är fortfarande så pass god att jag inser mina teoretiska begräsningar i ämnet, men trots detta avser jag att stå för vad jag lovade. Jag har tidigare berört frågan
  • här

  • och min analys skiljer sig inte nämnvärt från då. Återigen vill jag betona enkelheten i tillvaron som det människor först och främst eftersträvar såväl män som kvinnor. Ett påstående som klan framstå som en aning paradoxalt i dessa tider när vi analyserar de goda tiderna och den tekniken landvinningar på längden och tvären. De sistnämnda marknadsförs påfallande ofta som ett redskap för att förenkla ditt liv. Kring millinieskiftet (då framställning av tekniken ofta använde en lite annan terminologi) taldes i det i begränsade urbana kretsar om bakslag för den klassiska mansbilden. Kommunikation var och förblir intern vilket omöjliggör en kvalitativ mätning av dess eventuell effekter. Kvantitativa mätningar resulterar mestadels i pappadagar och blöjor ting jag envist förpassar till ointressets bakgård. Idag diskuterar samma personer på sin höjd livspussel och mer konservativa värderingar (enkelheten igen) har fått fotfäste igen.

    De flesta värnar sig för ismer, de vill söka gyllene medelvägar, det är enklare om mamman är hemma mer etc. De mer klassiska bilderna av könet fungerar ypperligt i förenklingens tidevarv, mannen som snickrar, kvinnan som bestämmer var den hemmasnickrade bokhyllan ska stå. Den klassiska pardansen lockar mängder av tittare till tv:n. I dansen tillåts vi att beakta vad många hävdar är biologiskt, det är enkelt och tryggt (om vi bortser ifrån dansstegen) och spektaklet leds dessutom av urtypen för det enkla sambolivet. Roller präglar samtliga stadier av våra liv att snabbt hitta en etikett underlättar enormt. Du slipper ta ställning, utveckla åsikter det räcker att välja det färdiga paket som du anser passa dig bäst. Med jämna mellanrum uppdaterar du dig, (detsamma gäller din dator). Detsamma gäller relationer vad som verkar självklart i teorin innebär ofta konflikt och krångel i praktiken. Då är det betydligt enklare att välja färdiga roller, något jag tror att de flesta människor trivs bäst med. Att vara som folk ska för att kommunicera det på vanlig svenska, allt annat är allt för stor uppoffring. Så de norrländska männen behöver inte frukta en flytt, de behöver bara de nödvändiga uppdateringarna för att bli den genomsnittlige urbane mannen. En man som kort och koncist ypperligt beskrivs av Martin Gelin i det senaste numret av Rodeo i hans korta text om den reindiga halsduken. Vår statsminister som allt mer framstår som arketypen för vad en normal och enkel man är år 2007. Steget mellan stad och landsbygd är en ytlig fernissa, verktygen att knäcka dess kod finner du i valfri gratisblaska.

    Min förhoppningar är att senare i veckan förtydliga min åsikter samt beskriva effekter av den trygga och enkla mansrollen mer ingående än vad som gjorts ovan. Fram till dess ska jag idka en av rollens ytterligheter och gräva ner mig i veckans technosläpp.

    2 kommentarer:

    From Sweden with Grief sa...

    Tackar! Ska fortsätta och läsa din blogg och ta del av dina tankar runt mannen. Det var lugnande ord till norrlands alla män, men varför ska storstan sätta normen? Egentligen?

    Martin Cöster sa...

    Kanske inte framgick i inlägget (beror nog på att det inte avhandlar urbanism), men den urbana miljön har mängder med fördelar och det är här du finner det goda i livet intellektuellt sätt. Den urbana miljön har alltid varit platsen för de som önskar utveckling och har därmed alltid satt normen. Den progressivitet som funnit spå landsbygden har oftast varit iform av utflytande naturromantiker i från storstaden. men jag kommer att återkomma i ämnet under våren.