måndag...

Den gånga veckans avsaknad av internet ledde till att jag tittade relativt mycket på TV. Något som endast innebar två bekräftelser av saker som sedan länge misstänt. 1) Filmkrönikan är som Johan Croneman mycket riktigt påpekar ett barnprogram där recensenterna uppvisar ett bildspråk och ett tonfall som vore ypperlig för Bolibompa. Kanske är det en signal från filmkröniknas mysiga chai-te drickande gäng till SVT:s ledning. Snälla vi vill faktiskt sända Bolibompa! 2. Frida Boisen legendarisk för sina krönikor i tidningen City, deltog i SVT.s nöjespanel som nådde magiska höjder när Kjell Eriksson berättade om sitt favorit faktaprogram på TV. Programmet sänds föga överrakskande på Discovery och går ut på att programledarna krossar olika myter, som exempel nämnde Kjell att de kastade ut en tv från fönstret. Verkligen essensen av god fakta! Men åter till fröken Boisen, när hon nu med ett par nyköpta stövlar fyllde hela min tv-ruta insåg jag en gång för alla att hon förkroppsligar allt jag ogillar oss en person. Hon är omotiverat glad och tycker att allvar är onödigt det viktiga är att vi har roligt och inte pratar med varandra på riktigt. Hennes göteborgska ursprung accenturerar på ett ljuvligt vis hennes dumhet. Det måste varit något form av tecken att mannen som installerade mitt internetuttag dök upp 20 minuter efter det att SVT:s nöjespanel fyllt mig med skräck. När det gäller tv kunde jag i lördags konstatera att Karin Ström efter den senaste tidens uppryckning hänföll åt gamla synder och skrev en totalt meningslös kröninka döm själva och fundera på om ni kan se något som helst syfte med krönikan http://www.svd.se/dynamiskt/noje/did_10562270.asp