de nya grabbarna

Natten mellan fredag och lördag befann jag mig under 7 minuter på ett tunnelbanetåg mellan t-centralen och skanstull. Minuter som var fullt tillräcklig för att kartlägga den nya grabbigheten så pass ytligt att det nästan kan aspirera på en plats i P1:s långkörare Spanarna. Natten till ära bar jag fluga naturligtvis noggrant placerade i en modern kontext, men en fluga blir fick jag lära mig, i havet av t-shirts med tryck något att ironisera över. Självklart var det två grabbar (betonar här g) som noterade min enligt dem Sofi Farhman dikterade klädsel. Hade det varit för tio år sedan skulle det varit naturligt att dessa två härliga grabbar var två fotbolls alternativ hockeykillar. Men då denna manliga stereotyp i takt med med Stockholms ökade storstadskomplex drivits ut ur staden var det i stället ett homosexuellt par. Inget märkligt med det inget kan år 2008 kännas naturligare än att två homosexuella på ett öh, öh maner ironisera över en vädlklädd (kan inte sägas om dem) hetroman och i det stora hela är det enbart positivt förutom jag personligen har vädligt svårt för avsaknad av intelligent humor, men det är som bekant en annan historia.

Homosexuell betecknar en sexuell läggning där gillar ditt eget kön, men om vi tar bort den sexuella aspekten skulle ordet homo kunna beteckna en minoritet som inte har med sexuell läggning att göra. En tankekonstruktion som fick mig att fundera kring en framtida fiktiv minoritet. En vit hetroman i medelklassen som är intierad och ytterst kunnig på sitt ämne (obs, obs inte jag). Hans naturliga hemvist torde vara Stockholm staden med coola gayklubbar för hetrokillar i 18-års åldern som vill lära sig att krama sin kompisar. En sådan plats måste vara ideal för framtidens hetrosexuella homo.