trend

Etno som jag själv trodde på som en trend 2006, verkar både inom musik och mode få en folklig förankring 2008. Om vi utgår i från att nykolonialism går samma öde till mötes är det frestande att spekulera i hurvida ordet "husneger" kommer att bli modernt eller ej.

Kunde inte sagt det bättre själv

Poppius

Berör dessutom i det sista stycket ett av Sveriges mest förtigna problem inavel.

Klass

Expressen kultur

har länge varit min favorit bland landets kultursidor (avdelningen väntade åsikter), och deras så hyllade tv-satsning var jag till en början ytterst tveksam till. En skepsis som grundade sig i att programledarna i det första avsnittet uppträdde mer amatörmässigt än kollegor på valfri student-tv. Något som också var anledningen till ett längre uppehåll innan jag i veckan tittade på avsnittet om kulturklasskampen. Avsnittet inleds på samma sätt som jag lämnande Expressen kulturs tv-satsning amatörmässigt och intellektuellt svagt med påstående som att medelklass inte skildras. Men till min stora glädje växer avsnitt för varje minut och blir allt intressantare mycket tack vare gäster, när Carl--Johan De Geer som är tänkt att representerar överklassen ger sin frus sociologiska klassdefinition d.v.s. klass är inte inkomst utan ditt sätt att föra dig, släpper hämningar hos de övriga och det utvecklas till ett riktigt bra samtal. Johan Rheborg briljerar med sin enkelhet och avsikt att skildrar företeelser hämtade från sin egen verklighet. Framför allt tillåts gäster ta plats, visserligen kanske jag hade väntat mig ännu mer intellektuellt sett, men det är väldigt mycket bättre än SVT:s liknande program.

I programmet görs det inga definitioner av medelklass vilket är synd och ett stort minus, att definiera en majoritet av Sveriges befolkning som medelklass känns otidsenligt. Det finns ständigt växande flora av undergrupper inom medelklassen, men det verkar som det gått förbi etablissemanget. Min avsikt är därför att presentera dessa subgrupper här på bloggen under våren fritt definierade av mig själv. Klass är än i dag minst lika viktigt att för analysen av samtiden som det betydligt mer trendiga redskapen etnicitet och kön.

Det finns anledning till att vara bekymrad över

Per Bauhn iSVD

även om han själv flaggar för faran med det han själv förespråkar visar kommentatorsforumet på en utökad rätt att försvara sin egendom är en vansklig väg att gå. Vill passa på att påminna om en händelse i Skåne på 90-talet. En student (i lund) bestämde sig för att gena över en tomt för att snabbare ta sig hem till sin bostad. Mannen i huset som hade upplevt ett eller flera inbrottsförsök noterade detta och tog fram sitt gevär. Det hela resulterade i ett tragiskt och helt meningslöst mord, med en utökade rätt att försvara sin egendom tror jag att vi får se fler sådana händelser.

Samtidens Jc kille

Besökte i går för första gången Weekdays nya tempel på Drottninggatan, tvingades då att (återigen) konstatera att Weekday är samtidens JC och att blogghouse är dess soundtrack. Sökte efter liknande fenomen till det sistnämnda från min egen tonår men minnet vara svagt men låt oss lite svepande kalla det mainstreamrock/pop eller kanske trackshits som för femton år sedan fortfarande hade en slags påverkan på ungdomen. Om du önskade trygghet och en lättköpt identitet som paradoxalt nog utmärktes av dess identitetslöshet, var den lättillgängliga musiken och de färdig kombinerade kläderna från JC ditt elixir. När jag var ung var mainstreamidealet eller kanske snarare drömmen på landsbygden det ni ser ovan. Nu går som allt bekant mycket snabbare och jag tror att Weekdaykillen (om han inte redan är det) präglar stadsbilden från Ystad till Kiruna på allvar 2008. Inspiration den kommer fortfarande från andra sidan Atlanten men denna gång är det snarare östkustrock, en stil som numera är genuint svensk. Samtidigt är det svårt att imponeras av Weekday konceptet som åtminstone visuellt känns mer spännande än min barndoms JC-butiker, även om det bara handlar om en ny kostym. Men dess framtid som svensk succeexport känns onekligen ljus det finns got om vanliga ungdomar och förvirrade män i trettioårsåldern som fortfarande vill vara små pojkar. Som bekant upptäckte Jocke Berg blogghousen 2007 undrar om den fick honom att byta JC emot Weekday?

Januari är otvivelaktligen årets tråkigaste månad därför drömmer jag mig med hjälp av

Our Legacys

vårkollektion i väg till varmare tider.

P.S Jag är fullt medveten om att det inlägg är skrivet cirka två år för sent.

Första i år.

Inleder 2008 med en iakttagelse så självklar att den allt för sällan görs och en vädjan som är lika trist som vädret utanför vårat köksfönster. Delar av helgen tillbringades i vanlig ordning på några av SL:s faciliteter där gavs jag möjlighet att tjuvlyssna på två killar som av snacket att döma gick sista året på gymnasiet. De verkade tillhöra kategorin "medelhäftiga" dvs ingen på deras skola skulle anklaga dem för att vara töntiga (just det nördtrenden nådde aldrig utanför innerstaden och gick aldrig ner i åldrarna)men samtidigt fanns det killar på skolan att se upp till. Blivande mansideologiska män som alltid är ouppnåeliga i sin "häftighet". Bortsett från att de hade mobiltelefon och mp 3 spelare var de exakt likadan som killar med samma status var för femton år sedan. Livet kretsade kring att vara häftig, ljuga om sitt eget trista liv, mäta sin kuk och skryta om sina grymma polare. Om du sedan kommer från söderförort år 2008 eller skånsk landsbygd i början av 90-talet spelar mindre roll. Tekniken öppnar städnigt nya underbara möjligheter för oss men frågan är om vi människor vars utvecklingskurva tycks stagnerat kan uttnyttja dess fulla potential.

Samma tanke återkom i går kväll när jag bläddrade i en Life tidningen från 1949, det handlade om val i Kalifornien (populism) och rättegångar emot kommunister. Likheter med dagens klimat var slående, dessutom var det först citerade läsarbrevet från Stockholm. Vad jag egentligen försöker säga är att min något naiva förhoppning inför 2008 är att vi börjar betrakta den simpla och ospännande människan för vad han och hon är. Detta så att han/hon inte glöms bort till förmån för alla underbara tekniska landvinningar.

2008

Årets sista inlägg innebär att jag återigen gör det enkelt för mig själv och blickar framåt med förhoppningar på året som stundar 2008.

- Att den försiktighet och skepticism som börjar att prägla människors ekonomiska tänkande smittar av sig på populärkulturen, vars kritik då vässas och ersätter den svälja med hull hår jargong som präglat 2007.

- Att dansmusiken blir ännu djupare.

- Att jag upptäcker en massa nya författare såväl svenska som utländska som totalt nockar mig med sin enorma begåvning.

- Att jag frigör mig mer i från de rådande trenderna och på vis värna vad som unikt med mig själv.

- Att jag blir effektivare (gäller allt jag gör)

- Att jag blir bättre på att upptäcka nya filmer och tv-serier.

- Förhoppningsvis får vi under 2007 se riktigt många modebloggar som lägger ner. Detta eftersom vi upptäcker att de är klonad från en och samma server stående på Drottninggatan.

- Vi börjar på allvar diskutera den manliga ideologin som roten till allt våld i världen.

- Att alla blir bekväma med sin ålder (30 är inte det nya 50)

- Säsong 2 av Californication spelas in.

- Jag producerar något av värde som jag kan berätta om för släkten nästa jul.

- Electro försvinner som musikgenre och tar begreppet indie med sig i graven.

- Att vi får en vacker sommar, tror att det behövs mer än någonsin.

- Att TV4 ställs till svars för sin nonchalans gentemot demokratin.

- Folkpartiets ledare Jan Björklund finner dekadensens inre väsen på en resa till Kiev, de ukrainska ungdomarnas vilja att festa som om det inte fanns en morgondag tar honom ända till Bukarest där han upptäcker minimaltechnon fem år för sent. Efter detta vill han aldrig återvända till det flummiga Sverige mer.

- Det börjar göras humor i Sverige igen.

- Det blir mitt sista år i Sverige.

Eftersom det mesta tyder på att den här bloggen fortsätter att existera även 2008 så blir jag inte överraskad i fall jag fortsätter med en lista likt denna på någon av årets första dagar.

Extras igen

Efter alla stockholmshyllningar av de Extras julspecial gör sig mitt dåliga självförtroende gällande och jag funderar på att se om den. Eller allt bara ett utslag av allting är bra konjukturen?

Guillaume Coutu Dumont

Guillaume Coutu Dumont är en av årets nya upptäcker för min del mycket tack vare den strålande remixen på Shackeltons Next to Nothing (Crosstown Rebels)

läs här

och skaffa sedan musiken.

Extras Christmas Special

Såg tidigare i kväll Extras Christmas Special, Ricky Gervais och Stephan Merchant upprepar det de gjorde med The Office dock utan den briljans som The Office Christmas Special gav oss för fyra år sedan. Personligen gillade jag Extras säsong 1då Andy Millmans vardag som en "extra" framhävde Gervais komiska talang på ett ypperligt vis. Säsong 2 var en gigantisk besvikelse, kärnan i serien försvann när Millman blev C-kändis. Dessutom lärde vi oss att Merchant dessvärre är väldigt begränsad som skådespelare och att det inte kändes vare sig kul eller trovärdigt när de försökte framställa Maggie (Ashley Jensen) som förståndshandikappad.

Julspecialen av Extras hittar under korta stunder den ton som fanns i första säsongen men dessa stunder är dessvärre ganska få. Det är förvisso betydligt bättre än säsong 2 men det känns mer än en gång under avsnittets 90 minuter frestande att dra paralleller med serien Extras utveckling och Ricky Gervais egen. Han har visserligen betonat att anledningen till att precis som med the Office bara blev två säsonger av the Extras berodde på att det inte fanns mer att berätta och att risken att det skulle bli allt för dåligt var väldigt stor. En självinsikt fler borde och jag högaktar verkligen Gervais för denna hållning. Men trots hans enorma popularitet, kan jag inte släppa tanken på att både Millman och Gervais för att räkna med att leva i skuggan av en viss mellanchef från Slough.

Vill dock poängtera att det står sig bra som tv-underhållning en kall december kväll år 2007 speciellt för oss svenskar vars public service bolag verkar lägga pengar på skräp som en spricka i kristallen, vars andra avsnitt var bland det sämsta jag sett i år.

Julspecialen beskrivs ganska bra i

LA TiMes

Årets TV

Avser inte att utse årets bästa serier utan strävar bara att i sann blogganda redogöra för min egen tv-diet 2007, det vill säga de serier som ja själv tittat på i år.

- The Line of Beauty
- MadMen
- Studio 60
- Californiacation
- Bridshead Revisted
- Twin Peaks
- The Riches
- Upp till Kamp
- Peep Show

Samt enskilda avsnitt av tv-serier som inte stannat vare sig i mitt hjärta eller i min hjärna.

Tillägg

Glömde två punkter på gårdagens lista de följer nedan:

- Nostalgi blev 2007 en postionering
- Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund verkar ha fastnat för den gamla åttiotal slogan "Stockholm världens största småstad". Ett smickrande omdöme han vill uppnå med hjälp av en massa gallerior placerad på strategiska platser i världens minst urbana stad.
Det sistnämnda beskrivs pricksäkert med hjälp av en rejäl dos 90-tals ironi (ej att förväxla med dagens) av

Clemens Poellinger

Året som gick

Lite mindre bra tendenser det relativt mediokra året 2007 finner ni nedan.

- Expressen Fredag sketcherna blev verklighet och det närmste en riktigt obehaglig konstinstallation vi kom år 2007.
- Tv 4 var med att sätta ett nytt rekord obehagligt då Johan Hakelius 250 år, blev deras äldsta programledare genom tiderna. Lennart Ekdahl 175 år tyckte dock det var skönt att känna sig ung igen.
- I alla + 30 personers (företrädesvis inom reklam och media)iver att nå pensionsåldern så snabbt som möjligt reclaimade de mängder med populärkulturella företeelser från deras barndom i ett utslag av en försenade quilty pleasure trend. trevligt i bland men i längden ett hinder emot mänsklighetens utveckling.
- Dumhet blev en trendig accessoar
- Orden hipp och hipster förlorade både relevans och innehåll.
- DIY trenden drogs till sin spets och blev en naturlig del av den kommersiella scenen.
- Den nya ironin lanserades, dess brukare är ironiska utan att själva veta om det.
- Att positionera sig emot 90-talet trots att dess dåliga sidor var 2007 än 90-tal blev ett av årets vanligaste missförstånd
- Spekulation blev årets intellektuella elixir.
- Neo narcissismen gav impotensen ett ansikte, dock skvallras det om en backlash som kommer urarta i en romersk knullfiesta i Vasaparken kring år 2010.

För eventuella finlandsvenska läsare

Om det finns några sådana så har jag en liten artikel med i dagens Volt, ni hittar den

här

R.I.P.

Nyheten är visserligen en dag gammal men jag skyller på att jag slarvat med rss-flödena på sistone. Hur det än må vara med den saken så avled

Mel Cheren

i veckan. Vila i frid.

Sammanfattningar

Apropå sammanfattningar, Martin Gelin gjorde en kort och koncis och framför allt väldigt bra sammanfattning av 2007 i gårdagens SVD ni finner den

här

Nedräkning del 2

Fortsätter med mer musik, har under kvällen börjat misstänka att det kanske inte räcker med två listor för avhandla alla låtar/album jag vill. Så kanske att det blir en tredje lista. Men nedan följer musiklista nummer två för 2007.


Andy Stott- Fear of Heights
Black Devil Disco Club- I regret the flower power (Quiet Village remix)
Body language vol 4 mixed by Dixon
Chromatics- In the city
Christina Smith and John Selway- Hidden Cities
Convextion- Miranda (deepchord remix)
David K- Mayann
Dub Kult- Cluster Fuck
Estroe- Driven
Etienne Jaumet Repeat after med (Ame remix)
Fabric 32- Mixed by Luke Slater
Force of Nature- Sequncens (Rekid remix)
Gudrun Gut- I Put a record on
Guillaume and the Cocutu Dumonts- Le Gans
Haruki Matuso side step test
I cling (Aril Brikha remix)
Junior Boys- Like a Child (Carl Craig remix)
Justus Köhncke – Feuerland
Kevin Saunderson- Til we meet again (carl craig remix)
Lindstrom- Let it Happen
Louderbach- Season 6 Ellen Allien remix)
Manuel Tur- Acordo Ep
Martinez- Haunted by your scream
Melody boy 2000- Montone Fantastique
Ortin cam- Panic at the disco
Osunlade vs Phil Collins- In the Air Tonight (Yoruba Soul mix)- För att det är årets mest logiska samarbete. Kommer ni håg när alla hippa skribenter beklagade sig över att amerikanska hip-hop producenter älskade Phil Collins?
Pantha du Prince This Bliss
Paul Ritch- Swartz
Petre Inspirescu- Sakadat
Pilooski edits.
Plastikman- Spastik (Dubfire rework)
Pop Ambient 2008 (den bästa på riktigt länge)
Pryda- Rymd
Robag Whrume- K.T.B Ruhig Brauner remix by Daniel Paul and DJ ZKY)
Samim- Heater
Shackelton- Blood on my hands (Ricardo Villalobos remix)
Soydan- Takil
Stars of the lid
Stefan Goldman- Lunatic Fringe
Sylvain Chaveau- Nuage
Tadeo- reflection Nebula 056 (Original)
The Orb- The Art of Chill vol 4
Tolga Fidan Tanbulistan
Tony Allen remixer
VA Sunkissede mixed by g-ha and olanskii
Zander Vt- Then and before (redshape remix)
Zoexenia- Cherish (estroe remix)

P.S ber om ursäkt för all felstavningar

Deep

Innan jag återkommer med del 2 vad det gäller mina egna musikfavoriter 2007, vill jag tipsa om en årslista som beskriver dansmusiken 2007 på ett bra sätt. Den innehåller kanske inga floorfillers men 2007 var året då deephousen kom tillbaka därför ger den

här

listan en bra bild av året som snart är slut.

Nedräkning del 1

Då stora delar av mitt fokus är inställt på att detta år skall ta slut tycker jag att det är lika bra att sammanfatta det som varit på den här bloggen till dess att det är 2008 på riktigt. I oförskämt långa och oredigerade texter kommer jag att sammanfatta min kulturkonsumtion under året som snart försvunnit. Först ut är musiken som kommer att presenteras i två delar, detta eftersom jag är en ytterst glömsk person. Listan är en blandning av skivor, låtar och artister.


A Mountain of One Collected Works
Agoria- Les violins ivres
Ame Fiori
Anja Schenider- Loop De Mehr
Aril Brikha Room 357
Brown Piano (Studio Remake)
Burial
Carl Craigs remix på Sound of Silver
Cobblestone Jazz- 23 seconds
Cosmo Galatic mixed by Prins Thomas
Don Williams Orderly Kaos
Elemtary Lover (DJ Koze remix)
Fabric 35 mixed by Ewan Pearson
Fabric 36 mixed by Ricardo Villalobos
Fabriclive 36
Faze Action- In Trees (Carl Craig remix)
Geiger egentligen bäst 2006 men han är en så trevlig prick så han får vara med här med sin remix på Raz o Hara
Italians Do it Better
Lazy Fat People, "Low Profile
Len Faki samlad produktion
Luciano- Etudes Electroniques
Marcel Fengler Playground
Melchior Productions. No Disco Future
Motorcitysoul- Space Kätzle (Sydenhams Blacktro Penetration)
Paul Frick Got the blues
Pär Grindvik Continue in my Words
Redshape What's on a Moog's Mind
Ricardo Villalobos- Violetta
Roland Appel Dark Soldier
Shackelton ft. Jackson del rey Next to nothing
Shinedoe Samlad production
ST:Germain- Rose Rouge (tak su edit)
The Field From here we Go Sublime
The Rice Twins: Can I Say
Thomas Fehlman Honigpumpe
VA- Bodylanguage mixed by Chateau Flight
VA- Dirty Space Disco

Nyårslöfte i förskott

Ett nytt år är snart i antågande men än är det inte riktigt dags för de slentrianmässiga årsbästa listorna. Däremot upplever jag idag ett behov av att avslöja ett av mina två nyårslöften. Min avsikt är att nästa bli mer noggran i min kulturella konsumtion. Översatt till musikkonsumtion mindre dagens mp 3 och mer fullängdsvinyl. Översatt till böcker mindre recensentfavoriter och mer chansningar.

Förmodligen blir det väl så att jag ser Henrik Schyfferts föreställning om 90-talet

SVD:s recension

är inte bara bra det är även intressant att notera diskrepansen mellan Dan Backmans analysförmåga och de skrålande kommentarerna. Kanske har SVD samma problem som Resume hade med sin kommentarer?

Mer SVD en av mina favoriter

Stefan Thungren

beklagar sig över nostalgins grepp om landet framför allt då när det gäller musik. Som bekant en ide han delar med mig, med den skillnaden att jag hävdar at nostalgin har sitt grepp om vårat land året om.

uttryck från förr

När jag var ung på den skånska landsbygden lade folk ofta till ordet bög när de vill uttrycka en negativ egenskap, ett exempel var modebög. De flesta ord har jag som tur är förtängt. Naturligtvis trodde jag att sådana här dumheter var utrotad ur det svenska språket. Men när jag öppnar dörren till sportjournalistikens horribla värld stiftar jag åter bekantskap med detta sätt att använda ordet bög.

Patrik Ekwall

Jag tänker inte orera om att sportjournalsiter är manlighetens alla dåliga egenskaper förkroppsligade, överlämnar det till någon annan.