måndag, januari 16, 2006

Mitt arbete

Lovade i mitt senaste inlägg att jag skulle ge omvärlden en möjlighet att ta del av mitt mejal som jag sände till några arbetskamrater. Upprinnelse var en dispyt baserad på inkorrekt uppträdande av mig. Nedan följer mejlet som på något vis tilltalar mig, jag finner det rent av lite vackert.

Hej ni har alla det gemensamt att ni var i tjänst kvällen 2006-01-09 något även jag var. Det anmärkningsvärda med just denna kväll var att jag avvek för att använda kriminalvårdsterminologi något tidigare än vad som är comme il faut. Jag fick tidigt i livet lära mig att ursäkter ej existerar, men väl förklaringar. Vädjar därför varken om er förlåtelse eller förståelse, då det inte ligger i min natur att kräva sådana ting av mänskligheten. Anser det dock vara på sin plats att för er som blev drabbade av mitt tilltag, presentera en slags förklaringsmodell.

Om vi tänker att vi har en linje som representerar mänskligt beteende, där längst till höger är vad vi betecknar som ett ytterst normaliserat beteende, vilket bland annat innebär att ens känslor till fullo styrs av det rationella tänkandet. De flesta anställda torde ligga långt till höger på denna linje. Längst till vänster finner vi det motsatta, där känslor styrs av det irrationella tänkandet, vi finner här en tendens till ett impulsstyrt beteende. Till vänster finner vi en stor del av våra intagna. Personligen befinner jag mig någonstans i mitten av denna linje, något som i vissa fall leder till en viss grad av komplexitet och gestaltar sig på en rad olika vis.

- Konflikträdsla och en viss socialfobi, vilket ibland resulterar till att jag har svårigheter med verbal kommunikation och mänsklig kontakt. Vid sådana tillfälle föredrar jag skriftlig kommunikation. Vilket enligt mig leder till en mer meningsfull kommunikation och tämligen ofta en vackrare sådan (tänk här på ordet vacker i dess mer vida bemärkelse).

- Problem med hierakisk struktur, har sedan barnsben haft relativt stora problem med hiearki och ordergivning. Eftersom dessa struktur tenderar till att byggas upp kring ordet "därför" ett förkastligt system enligt mig.

- Principen att ej beblanda privatliv och arbetsliv är helig för mig vilket leder till att jag inte kan yppa något av privat karaktär (som är av vikt). Detta är något som enbart grundar sig i principer och idelogi. Vill inte på något sätt hävda att mitt privatliv är extraordinärt.

- Konsekvent reflektion av alla de ting som uppenbara sig under en vanlig dag, vilket leder till att beslut tenderar till att utvecklas till process som innefattar en relativt stor grad av ångest.

Som nämnts ovan så kräver jag på intet vis er förlåtelse eller förståelse anser det endast vara på sin plats att jag ger en förklaring till mitt förkastliga beteende kvällen 2006-01-09.

Med vänliga hälsningar Martin