Lyssnar för första gången på fler år på gammal soul i kombination med en plötslig fascination för Lucky Strike öppnar det mina ögon för den ogästvänliga gräsmattan nedanför fönstret. Ögonen ser en landning, vare sig mjuk eller hård bara befriande från revisionism, positionering och teorier. Det kommersiella finner slutligen en väg till mitt hjärta finns inga skäl att värja sig, inga rationella skäl att gömma sig bakom. Bilder är eviga men bedrägliga, men oundvikliga grundstenar för de små luftslott dårarna bygger medan de snickrar på ännu en meningslös dokumentär om en ensam man i skogen. Oviljan att växa upp fjättrar mig fast vid disharmoniska kompositioner av verkligheten. Små anekdoter med drag av det mytomana, blekta bilder vars avsaknad av komposition och konstnärlig begåvning är plågsam att bevittna.
Bilden vittnar om glädje det ligger i bildens bedrägliga och manipulativa karaktär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar