Konstruktioner

I det senaste numret av Odd at Large väljer Clara Törnvall att under epitet text inte bara att damma av det slitna ordet samtiden utan att välja ut tre olika profiler som på något viss bidragit till samhället med text. Valet av de charmiga fashionmuslimetterna är en snygg passning till klubbkidsen. Linda Rosings bok har jag inte läst men när jag läser beskrivningen av den beklagar jag att Daniel Nylen hjälpt till med själva författandet. Ett intressant och viktigt ämne förlorar både betydelse och kvalité. Men det är först med det tredje tipset som artikeln blir intressant och ordet samtid börjar få en reell betydelse. Törnvall lyfter fram den relativt hypade boken varulvsvalsen, av supermänniskan Sigge Eklund. En person som sägs vara son till ekonomen Klas Eklund och har givit en rad böcker och skall även vara ansvarig för bloggportalen. Naturligtvis finns inte Sigge Eklund på riktigt, han är en konstruktion, förläggarnas egen masterplan. De behövde någon som kunde kommunicera med de hippa förmedlarna men samtidigt ha hög moral och en framtoning som stimulerade även de mindre progressiva delarna av befolkningen. På det hela taget en genial plan, en skön snubbe om bryr sig, är pappa, en kille som lyssnar på 90-tals indie, värnar om de demokratiska värdena, skyr elitism och är en god medelklassvän. Ett slags potpurri av förra årets artiklar i Metro och Stockholm City, lagom med lite edge. Det nya och moderna Sverige, skillnaden emot det gamla samhället är jämförbar med skillnaderna din dator uppvisar när du kört Windows Update och startat om den, föga med andra ord. Sigge Eklund finns inte, han är en konstruktion av den reella samtiden, produktionen som når ut, den delen av kulturen som faktiskt lyckats uppnå en kommunikation med samhället utanför. Själv kan jag inte läsa Sigge Eklund då jag finner fiction obehagligt och skrämmande.